|
Slutrapport:
Förändring
kräver
strategier för delaktighet
I augusti 2006 slutredovisade VINNOVA uppdraget kring regeringens
satsning "Försök att minska ohälsan inom offentliga sektorn".
Uppdraget har omfattat att följa och utvärdera 18 projekt
inom offentlig sektor som syftat till att öka hälsan och minska
sjukfrånvaron.
Ett övergripande resultat från utvärderingen
är en fördjupad insikt om hur viktigt det är med en genomtänkt
och långsiktig strategi för förankring och delaktighet när
man genomför förändringsprojekt med inriktning på ökad hälsa.
Utvärderingen lyfter också fram den stora
betydelse det har med ett aktivt ägarskap. Detta innebär att
politiker och förvaltningsledning tar ett övergripande ansvar,
ger tillräckliga förutsättningar och resurser, bestämmer syfte
och inriktning, utser styrgrupp och även tar tillvara resultaten
av projektet.
Nu finns slutredovisningen av regeringsuppdraget,
med en diskussion kring resultaten och rekommendationer, på
VINNOVAs webbplats, med länk nedan.
VINNOVAs
slutredovisning av regeringsuppdraget
18 projekt för friskare offentliga
jobb
På den här webbplatsen berättar
vi om 18 utvecklingsprojekt med syftet att hitta metoder för
att minska ohälsan i offentlig sektor. Ett 30-tal kommuner,
landsting och statliga arbetsplatser berörs av försöken,
som omspänner allt från gympapass och stresshantering
till rehabilitering och ledarskap.
Under fem år har regeringen satsat
70 miljoner kronor för att få fram metoder som
ska minska lidandet och sänka kostnaderna för sjukskrivningarna.
Ramprojektet heter "Försök
att minska ohälsan inom offentliga sektorn". Det
är en del av ett 11-punktsprogram mot ohälsan i
arbetslivet, som regeringen lanserade 2001.
Vi har intervjuat projektledare och samlat
länkar till projektens egen dokumentation. Vi har också
varit ute och gjort reportage hos en del av de människor
runt landet som arbetat med och berörts av de lokala
projekten.
Läs mer...
VINNOVAs regeringsuppdrag
År 2003 fick VINNOVA i uppdrag av regeringen
att följa, utvärdera och sprida information om de
18 projekten inom ramen för regeringens satsning "Minska
ohälsan inom offentliga sektorn". Här kan man
läsa regeringens
uppdrag. Ansvarig handläggare är Carl
Ridder.
|
|
|
|

Ny bok sammanfattar forskningen:
Hur gör man förändringen hållbar?
Bra projekt. Men vad händer sedan?
Det finns projekt som skapar en långsiktig
förändring, och det finns projekt som knappast lämnar några
avtryck alls.
Fyra forskare har följt Minska ohälsan-projekten
för att studera vilka faktorer som avgör utgången. Nu är deras
rapportbok släppt.
(0802)
Läs mer...
Grums
Parsamtal om jobbet och livet förebygger
stress och sjukdom

Det här är förebyggande personalvård.
Reflektion på arbetstid är en lönsam investering,
är Anneli Skoogs övertygelse.
Foto: Olof Näslund |
Lärare och socialsekreterare paras ihop till
handledda samtal om hälsan, jobbet, familjen och om glädjen
i livet. Och de får ledig tid för att bara gå
omkring och tänka.
Hälsan har höjts. Projektet är slut men
samtalen fortsätter.
Det är förebyggande personalvård,
säger Anneli Skoog, skolkurator och en av reflektionsledarna
i Grums.
Kan man vara stressad i Grums?
Stabila tallridåer står utmed landsvägen
de två milen från Karlstad. Från Gruvöns
Bruk matas pappersmassan stadigt ut, nu som för 100 år
sedan. En och annan av de 9.400 invånarna ses röra
sig i lugnt mak på huvudgatan, mellan stationen och
centrum.
Kan man vara stressad här?
Anneli Skoog, kurator på Jättestenskolan, ler
överseende åt frågan:
Läs mer...

Projekt och sedan?
Forskarlag samlar erfarenheterna
18 projekt drogs igång för att utveckla mer hälsosamma
arbetsplatser. Ett särskilt forskarlag studerar under flera
år projekten tillsammans med de engagerade. På så
sätt ska de nya kunskaperna och insikterna bevaras och
användas vidare.
Hade man byggt in lärande i alla
de projekt och program för förbättringsidéer
som drivits sedan 30-talet, så skulle vi inte ha haft
de sjuktal och den arbetslöshet vi har idag, hävdar
Lennart Svensson, en av forskarna.
"Vi vet över huvud taget inte om alla dessa projekt,
program och utvecklingssatsningar har någon långsiktig
effekt när det gäller till exempel hälsa."
De skräder inte orden, Lennart Svensson
och Gunnar Aronsson vid Arbetslivsinstitutet, och Jörgen
Eklund vid Linköpings universitet. I den projektansökan
som ligger till grund för utvärderingen ger de sin
beskrivning av hur utvecklingsprojekt alltför ofta hanterats.
De framhåller där att Sverige är
ett av de länder i världen som satsar mest på
omfattande program för bättre villkor i arbetslivet,
till exempel bättre arbetsmiljö, ökat inflytande
och jämställdhet, och en ökad och hållbar
tillväxt. Men att dessa stora program alltför sällan
utsätts för en djupare analys av långsiktiga
effekter.
Läs mer om projektutvärderingen...
11. Landstinget
Halland
Landstinget Halland utvecklade en egen variant
av hälsobokslut, som är mer detaljerad än den
miniminivå som lagen kräver.
Vid tre enheter utvecklade de anställda
en egen, utförlig modell för uppföljning av hälsa
och arbetsmiljö.
Efter projekttiden har landstinget fört
in en anpassad modell för hälsoredovisning i sitt
bokslut för samtliga enheter, och i måldokument för
kommande år anges strävan att 75 procent av medarbetarna
ska ha max tio dagars sjukfrånvaro per år.
Läs mer om detta
projekt… |