Genomförande av utvärderingen
När VINNOVA fick regeringens uppdrag
att följa de 18 projekten gjordes en kartläggning
och en självutvärdering av vad som dittills gjorts
inom projekten. Med utgångspunkt från resultaten
som dokumenterades i en Kartläggningsrapport
initierades ett forsknings- och utvärderingsprojekt av
VINNOVA och forskare vid Arbetslivsinstitutet och Linköpingsuniversitet.
I projektet studeras de 18 projekten utifrån
frågor om hur man får resultaten av tidsbegränsade
utvecklingsprojekt att leva vidare. "Kunskapsutveckling
och hållbarhet" heter projektet, och här finns
projektbeskrivningen.
Som en del av studien ”Kunskapsutveckling
och hållbarhet” och den fortsatta utvärderingen
anordnas seminarier där engagerade i de 18 projekten kan
mötas och utbyta erfarenheter tillsammans med forskarna.
Syftet är att skapa ett forum för gemensamt lärande
och kunskapsutveckling kring frågor som både är
relevanta i utvärderingen och väsentliga för
deltagarna från de 18 projekten. Dokumentationer publiceras
allt eftersom under Seminarier
Om VINNOVA
VINNOVAs uppgift är att främja hållbar
tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem
och finansiering av behovsmotiverad forskning. VINNOVA är
en statlig myndighet och har ungefär 150 medarbetare och
cirka 1 miljard kronor i årlig budget.
VINNOVAs
hemsida
|
|
|
|
18 projekt som ska ge friskare offentliga
jobb
Under fem år satsar regeringen 70 miljoner kr på
försök mot ohälsan på arbetsplatser i den
offentliga sektorn.
Ett 30-tal kommuner och landsting berörs
av försöken som omspänner allt från gympapass
och stresshantering till rehabilitering och ledarskap.
Om man skulle sammanfatta de 18 projekten med alla deras delprojekt
i ett par ord så skulle de kanske vara ”förebyggande”
och ”verktyg”.
Vi vet idag ganska väl hur ohälsoeländet
i arbetslivet ser ut. Projekten har inte riktat in sig på
att leta problem, utan på att hitta friskfaktorer som
kan förstärkas och på att utveckla och sprida
metoder för att öka hälsan.
Sjukfrånvaron orsakar lidande för
enskilda människor och ofantliga kostnader för organisationer
och samhälle:
120 miljarder
– I början av 90-talet nådde
kostnaderna för sjuklön, sjukpenning och förtidspension
en topp på närmare 100 miljarder kronor per år.
– Siffran sjönk till under 70
miljarder i mitten av decenniet för att sedan öka
brant igen.
– År 2002 nåddes en ny
topp på över 120 miljarder.
Det motsvarar att mer än var tionde svensk
i arbetsför ålder är borta från jobbet
konstant, cirka 14 procent.
Siffrorna finns i rapporten ”Den höga
sjukfrånvaron” från samverkansgruppen Safir
(Statens folkhälsoinstitut, Arbetslivsinstitutet, Institutet
för psykosocial medicin samt Riksförsäkringsverket).
I rapporten konstateras att svenskarna generellt
inte har blivit sjukare de senaste decennierna utan snarare
tvärt om. Ändå ökar sjuktalen periodvis
dramatiskt.
Många har frågat sig varför.
Svaret finns med all sannolikhet i en invecklad kombination
av orsaker. Safir pekar på några faktorer som måste
antas öka sjukfrånvaron: Hög ersättning
vid frånvaro, monotona jobb, liten kontroll över
arbetet i kombination med höga krav, samt missnöje
med arbetssituationen.
11-punktsprogrammet
Den oroväckande utvecklingen i slutet
av 90-talet fick regeringen att hösten 2001 presentera
ett 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet.
Den sjätte punkten handlade om att
starta försök inom den offentliga sektorn. Näringsdepartementet
fördelade 70 miljoner kronor till 19 projekt med syfte
att pröva nya metoder eller att använda beprövade
i större skala. (Ett av projekten var start för
ett stressinstitut i Göteborg och redovisas inte på
den här webbplatsen.)
Regeringens program bygger till stor del
på utredningen ”En handlingsplan för ökad
hälsa i arbetslivet”, av Jan Rydh.
Utredningen pekar på ett antal områden
som man behöver beforska, utveckla och debattera:
– Individens ansvar för sin
egen hälsa.
– Arbetsgivarens ansvar för
hälsan på arbetsplatsen.
– Sambanden mellan sjukdom och arbetsförmåga.
– Hur sjukpenningens utformning påverkar
mängden sjukdagar, och syfte och risker med sjukskrivning.
– Arbetsplatsens betydelse för
människors välbefinnande.
– Vikten av vila och återhämtning
i arbetet.
– Sjukvårdens ansvar för
behandling och rehabilitering.
Mer sjukdom i offentlig sektor
Projekten som beskrivs på de här
sidorna riktar sig alltså mot ohälsan i den offentliga
sektorn. Enligt SCB är andelen sjukfrånvarande en
eller ett par procentenheter högre bland kommun- och landstingsanställda
än i den privata sektorn.
Lägst frånvaro bland de offentliga
såg man 2003 i den statliga sektorn, 3,2 procent. I
kommunerna var den 6,2 procent och i landstingen 5,9 procent.
Kvinnor har högre sjuktal än män i alla sektorer.
Uppdraget att följa och utvärdera
projekten inom ramprojektet ”Försök att minska
ohälsan inom offentliga sektorn” gick till Verket
för innovationssystem, VINNOVA. Det nya verket bildades
2001 och tog över personal och kunnande bland annat från
Rådet för arbetslivsforskning, som då upphörde.
Carl Ridder är projektledare vid myndigheten:
- Det är vår profession att finansiera
och arbeta med projekt. Vi tycker att det är spännande
att få vårda en grupp projekt ’från ord
till handling’, inte bara dela ut pengar och hoppas på
det bästa.
ALI forskar
Många av de 18 projekten har anknytning
till forskning. För att samla ihop erfarenheter från
samtliga projekt görs dessutom en utvärdering av forskare
från Arbetslivsinstitutet, ALI, och Linköpings universitet.
Gunnar Aronsson vid ALI leder studien som
kallas ”Kunskapsutveckling och hållbarhet”.
Tanken är att ur ett digert material utvinna metoder
och kunskaper som kan vara generellt användbara.
Den övergripande frågan är
hur projekt bör organiseras för att de ska bidra
till en hållbar utveckling i arbetslivet, så att
de dels får genomslag internt i den egna verksamheten,
dels sprider lärande till andra arbetsplatser och organisationer.
Sommaren 2006 avslutas både ”Försök
att minska ohälsan inom offentliga sektorn” och ALIs
utvärdering.
Roland Cox |
