Minska
ohälsan-->Projekten-->Artikel
1. Västmanland
1. Västmanland
Arbetsplatsbesök ska mota Olle
i grind
– Jag ville arbeta förebyggande
på ett annorlunda sätt än man normalt gör
på försäkringskassan, detta att mota Olle i
grind.
Barbro Hillring lämnade för
två år sedan uppgiften som utvecklingschef vid kassan
i Västmanland för att på heltid gästa arbetsplatser
och hjälpa dem igång med hälsofrämjande
processer.
150 arbetsplatser får besök
under de två projektåren.
Hälsofrämjande
arbetsplatser i Västmanland riktar sig till företag
och organisationer med upp till 50 anställda.
Våren
2004 började man göra återbesök.
–
Det här är det roligaste jag har gjort. Det ger en
energi när man ser hur bra det har fungerat på en
del ställen, säger Barbro Hillring som lett projektet.
Flera partners
Andra
partners i satsningen är Arbetsmiljöinspektionen,
Föreningen svensk företagshälsovård, LO-distriktet
och Sif Mälardalen. Utöver projektledaren har ytterligare
fyra personer deltagit på deltid.
Målet
för projektet i Västmanland är att arbetsplatserna
ska få en arbetsorganisation, ett ledarskap och ett medarbetarskap
som främjar hälsa.
Utvecklingen
av sjuktalen var ungefär som i landet i övrigt. I
Västmanland tog man i slutet av 90-talet fram ett "försörjningsmått"
som summerar vad det kostar att människor inte är
i arbete. Både a-kassa, sjukpenning, sjukbidrag och socialt
bistånd räknades med. Sammanräkningen slutade
på en miljard kronor – per kvartal.
Motstånd mot besök
Trots ohälsan ville
flera arbetsplatser inte ta emot projektfolket. Man hade för
mycket att göra, man hade redan andra insatser igång
eller man stod mitt i en nedskärning eller omorganisation.
Att det ingick myndigheter inom projektet som även har
till uppgift att utöva kontroll över arbetslivet kan
också ha bidragit.
Som exempel kan nämnas
skolorna i en kommun, som gjorde motstånd i början.
Efter de första arbetsplatsbesöken började dock
ryktet sprida sig om att detta kunde vara ett sätt att
förbättra situationen, och efterfrågan kom igång.
Projektgruppen vill etablera varaktiga hälsofrämjande
processer på arbetsplatserna genom att hjälpa de
anställda och deras chefer till en medvetenhet och en gemensam
bild av styrkor och möjligheter till utveckling av arbetsmiljön.
Offentlig och privat
Främst
vände man sig till offentlig sektor, men tack vare extrapengar
kunde man även ta med privata arbetsplatser. Kontakterna
togs först i toppen av organisationerna. När idéerna
fått fäste där arbetade sig projektgruppen nedåt.
Projektarbetarna besöker intresserade
arbetsplatser utrustade med ett frågebatteri. Det består
av en checklista baserad på systematiskt arbetsmiljöarbete,
punkt för punkt: Arbetsmiljöronder? Utvecklingssamtal?
Belastningsskaderisker? Friskvård? Medbestämmande?
Kring frågorna får arbetsplatschef,
skyddsombud, arbetsplatsombud och andra personalrepresentanter
samt företagshälsovård resonera om den fysiska
och psykiska arbetsmiljön och bedöma varje frågeområde
på en skala från "frågan ej beaktad"
till "fungerar tillfredsställande".
Handlingsplan
Arbetsplatsen skriver sedan gemensamt en handlingsplan.
Man har bland annat planerat för hur framtida kriser ska
bearbetas, hur kränkningar ska mötas, inflytandet
över arbetet, hur man ska handskas med eventuella drogproblem,
hur långtidssjukskrivningar ska hanteras och vilken friskvård
som behövs.
Projektet propagerar för
ett möjlighetsbaserat tänkesätt, alltså
att fokusera på möjliga förbättringar.
Barbro Hillring:
– Att
tala om problem behövs, men det räcker att använda
20 procent av tiden till det. Övriga 80 kan man diskutera:
Vad ska vi göra?
– Jag menar inte
att man ska strunta i problemen, i underbemanning och politiska
beslut som resulterar i fler barn i dagisgruppen med oförändrad
personal. Vi har sagt: Försök göra något
åt orsakerna, men gräv inte ner er.
Ergonomiskt och psykosocialt
Personalen har ofta ganska
bra kläm på ergonomi, menar Barbro Hillring. Psykosociala
problem är svårare att prata om, liksom de djupa
orsakerna till ohälsa.
– Även
om det är privatlivet som orsakar ohälsa så
kostar det för arbetsgivaren. En bra arbetsplats kan vara
en friskfaktor för den som mår dåligt på
grund av hur det är hemma.
I projektet
ingår också en utbildning och start av nätverk.
Utbildning
Vid den
första utbildningsdagen fick arbetsplatserna hjälp
att arbeta med sina handlingsplaner. Man talade bland annat
om vikten av att ha en klar och förståelig organisation
med gripbara samband mellan mål och medel, och ett tydligt
och synligt ledarskap. Man talade också om ett medarbetarskap
där man tar ansvar, ser sina kolleger och pratar med varandra
om det som sker.
Andra utbildningsdagen hölls
några månader senare och omfattade teoripass om
stress, tidiga sjukdomssignaler, tidig rehabilitering och hälsofrämjande
processer.
Nätverk bildas
Våren
2004 har fyra nätverk bildats mellan arbetsplatser som
arbetat med projektet, bland annat i Norberg och Fagersta. Projektgruppen
kallade till första träffen och hjälpte de intresserade
att upprätta nätverk.
– Vi har
arbetat med så många arbetsplatser att vi inte kan
arbeta på djupet. Vi inspirerar. Om de jobbar vidare själva
så blir det också en större effekt, säger
Barbro Hillring.
Projektet har även producerat
en informativ och lättillgänglig webbplats. Ett samarbete
med Mälardalens högskola har resulterat i uppsatser
där delar av projektet utvärderas, bland annat en
om samverkan inom den heterogena projektgruppen.
Återbesök
I maj 2004 har projektgruppen gjort återbesök
på ett 40-tal arbetsplatser. På de flesta ställen
har något hänt. På ett daghem såg Barbro
Hillring en anslagstavla med lappar där personalen skrivit
hur de vill att en frisk och bra arbetsplats ska vara.
–
De pratar med varandra, diskuterar arbetet och hur de ska tackla
problem som uppkommer, berättar hon och summerar:
– Det är för tidigt för
att se om sjuktalen påverkats av projektet. Men jag vågar
säga att man ofta fått en mer hälsofrämjande
arbetsplats.
Roland Cox |
|
|
|
Ladda
ner en utskriftsvänlig variant av denna artikel
här:
<1.vastmanland>
(53kB)
Relaterat material
Artiklar ur dagspress, tidskrifter etc. samt relaterade webbplatser
och rapporter
Slutrapport
Artikel
1
Projektets
webbplats
1.
Västmanland
|
Namn:
Hälsofrämjande arbetsplatser i Västmanland
Tid: 2002-04-01 – 2004-12-31
Budget: 3,5 milj kr (regeringen), 1,4 milj
kr (Dagmar-medel från Försäkringskassan
och Landstinget Västmanland), 25 tkr (AI),
300 tkr (egen finansiering)
Projektägare: Försäkringskassan,
Västmanland
Adress: Box 802, 721 22 Västerås
Telefon: 021- 19 23 06
Fax: 021-12 62 25
Webbplats: www.frisktarbetsliv.nu
www.u.fk.se
Kontaktperson: Barbro Hillring, 021-19 23
06, barbro.hillring@fk19.sfa.se
Antal berörda anställda:
Cirka 150 arbetsplatser med 5-50 anställda
Utvecklingsområden:
Ledarskap och organisation (a), Arbetsmiljöintegrering
i utveckling och planering (b), Systematiskt arbetsmiljöarbete
(c), Kartläggning och systematisk analys av
åtgärdsbehov (d), Arbete i nätverk
(e), Hälso-/ekonomibokslut (f), Intervention
prevention (i), Intervention rehabilitering (j),
Samverkan företagshälsa/försäkringskassa
etcetera (l), samt utveckling av kompetens inom
områdena hälsofrämjande och möjlighetsbaserat
tänkande. |
|
|
