Minska
ohälsan-->Projekten-->Artikel
11. Landstinget Halland
11. Landstinget Halland
Hälsobokslut ska minska sjukfrånvaron
– Hälsobokslut lönar sig.
Det fastslår Rune Lejon, Landstinget
Hallands personaldirektör, som fått ärva resultatet
av projektet – en lokal modell för hälsobokslut.
Nu ingår hälsoredovisning i
den fortlöpande uppföljningen av verksamheten.
– Vi har i en rad av år haft en
långsiktig stragi för bättre hälsa och
lägre sjukfrånvaro. Om vi kan skapa bra arbetsplatser
så innebär det bland annat att vi underlättar
rekryteringen i framtiden, säger Rune Lejon.
– Det är viktigt att tydliggöra
vad sjukfrånvaron kostar, att det är ekonomiskt lönsamt
att jobba med hälsofrågorna.
Hög sjukfrånvaro kräver en
större buffert av anställda och ökar personalomsättningen.
Här finns alltså pengar att spara.
Friskt landsting
Landstinget Halland med 7500 anställda
väntar stora rekryteringsbehov under de kommande åren,
ett skäl bland många att se över arbetsmiljön.
Utgångsläget var gott: Under 2003 hade man den friskaste
personalen bland alla landsting, med en sjukfrånvaro på
6,2 procent.
Rune Lejon ser flera troliga förklaringar
till detta. En är att hallänningar i allmänhet
lever längre och är friskare än andra svenskar.
En annan är fleråriga satsningar på arbetsmiljöprojekt.
Och en tredje är att Landstinget Halland inte haft någon
stor strukturomvälvning, vilket skett i andra landsting.
I det aktuella projektet fick landstinget
bidrag för att utforma en modell för ett hälsobokslut.
Största delen av jobbet gjordes under första halvan
av 2002.
En intern projektledare tillsattes och som
konsult utifrån anlitade man Paula Liukkonen. Hon är
ekonomie doktor, forskar vid Stockholms universitet och har
under många år arbetat med att utveckla personalekonomiska
bokslut.
Tre områden
Tre verksamheter ingick i försöket.
Det var dels städ- och kostavdelningarna inom förvaltningen
Landstingsservice, dels medicinska basenheten vid länssjukhuset
i Halmstad.
Ett synbart resultat blev hälsobokslutet
för städservice för 2001. Det är ett 26-sidigt
dokument som utförligt beskriver en rad faktorer med bäring
på hälsotillståndet, bland annat anställningstyper,
de anställdas ålder, personalomsättning, uppgifter
om kompetensutveckling under året, arbetsskador, samt
sjuk- och annan frånvaro.
Man kan också se dold sjukfrånvaro,
alltså i vilken utsträckning medarbetare tagit ut
semester istället för att sjukanmäla sig. Sjuknärvaro
redovisas likaså. Vidare rehabiliteringsläget och
resultat av insatser på det området.
Hälsofokus
Vissa ekonomiska uppgifter finns också
med, som sjuklönekostnader, men ambitionen har inte varit
att göra en fullödig personalekonomisk redovisning.
Fokus ligger på hälsoaspekterna.
De flesta uppgifterna hämtades ur landstingets
datasystem för personaladministration, och bearbetades.
Det gjordes också två enkäter där man
frågade medarbetare om hur de såg på sin arbetssituation,
sin hälsa och arbetsmiljö.
Hälsobokslutet utmynnar i en analys av
starka och svaga sidor i organisationen, och en lista med åtgärdsförslag.
– På de arbetsplatser som ingick
i projektet har uppmärksamheten på hälsofrågor
ökat. De har jobbat mycket medvetet med detta, säger
Rune Lejon.
Sänkta sjuktal
Det är vanskligt att koppla åtgärder
till resultat, men statistiken visar att sjukskrivningarna minskat
på de tre enheterna de senaste åren: •Kostservice
hade 2001 i genomsnitt 143 sjukfrånvarotimmar per anställd.
Det gick upp året efter, men sedan sjönk det kraftigt
och prognosen för 2004 pekar på ett tal under 100
timmar.
•Städservice har haft
en liknande kurva, och går från 190 sjuktimmar år
2001 till 154 timmar 2004.
•Den medicinska basenheten
vid länssjukhuset i Halmstad hade en minskad sjukfrånvaro
2003. Det var framför allt långa sjukskrivningar,
över 90 dagar, som minskade.
Hans-Gösta Öberg vid Landstingsservice
understryker i en kommentar att man inlett ett långsiktigt
arbete som man räknar med ska ge utdelning om några
år. Som ett resultat av översynen av kostnader och
rutiner kring sjukfrånvaro och rehabilitiering finns nu
ett 12-punktsprogram för att skapa hälsa i arbetet.
Mindre omfattande
Projekttiden tog slut efter sommaren 2003.
Sedan dessa gör enheterna en mindre omfattande redovisning.
Samtidigt har bokslutet för hela landstinget
utvecklats för att redovisa hälsofaktorer mer utförligt
än tidigare.
Rune Lejon:
– Vi ansåg att Paula Liukkonens
modell var för omfattande och har inte använt den
rakt av. Vi jobbar efter samma intentioner men med färre
variabler. Nu fokuseras främst på kostnaderna för
ohälsa bland personalen.
– Uppföljningsmodellen ska också
visa sambanden mellan verksamhet, ekonomi och medarbetarna.
Bokslutsanvisningar
Av landstingets nya bokslutsanvisningar framgår
att redovisningen ändå är mer djupgående
än vad som stadgas i lag. Utöver anställningsformer,
åldrar och sjuktal ska enheterna bland annat redovisa
övertidsuttag, frånvaroorsaker, insatser för
kompetensutveckling under året samt rapporter om systematiskt
arbetsmiljöarbete och rehabilitering under året.
De personalenkäter som görs fortlöpande
ska också redovisas. Där ingår frågor
om arbetsklimat, önskemål om förbättringar
med mera.
I "Mål och budget" för
2004 och åren därefter sätter man målet
att 75 procent av medarbetarna ska ha max 10 dagars sjukfrånvaro
per år. Om långa sjukskrivningar heter det att "den
som blir sjuk ska hela tiden ha kontakt med sin arbetsplats
och insatser måste omgående vidtas för att
underlätta återgång i arbetet".
"Förändringskraft"
Där talas också om "förändringskraft"
hos personalen som en central kvalitet som ska gynnas och som
även kan mätas via medarbetarenkäterna.
Rune Lejon understryker att inflytande är
en viktig hälsofaktor. Han förutsätter att arbetets
villkor fortlöpande diskuteras vid arbetsplatsträffarna.
– Det vi lär ut till våra chefer
är att en bra arbetsmiljö förutsätter att
de anställda har stor delaktighet i hur jobbet läggs
upp.
Resultaten från projektet har spritts
via media och studiebesök, och projektledarna har talat
för totalt cirka 1000 deltagare vid sju större seminarier.
Även anställda vid enheterna har berättat om
sitt arbete med hälsobokslut.
Roland Cox |
|
|
|
Ladda
ner en utskriftsvänlig variant av denna artikel
här:
<11.Landstinget Halland> (53kB)
Relaterat material
Artiklar ur dagspress, tidskrifter etc. samt relaterade webbplatser
och rapporter
Artikel
1
Artikel
2
Slutapport
del 1
Slutapport
del 2
Slutredovisning
11.
Landstinget Halland
|
|
Namn: Utveckla en modell för hälsobokslut
Tid: 2002-01 – 2003-08
Budget: 100000 kr (bidrag regeringen) +
275000 kr (egen insats)
Projektägare: Landstinget Halland
Adress: Box 517, 301 80 Halmstad
Telefon: 035-13 48 00
Fax: 035-13 54 44
Webbplats: www.lthalland.se
Kontaktperson: Personaldirektör Rune
Lejon, 035-13 48 33, rune.lejon@lthalland.se
Antal berörda: Cirka 600
Utvecklingsområden:
Systematiskt arbetsmiljöarbete (c), Hälso-/ekonomibokslut
(f).
|
|
|
