Minska
ohälsan-->Projekten-->Artikel
9. Karlstad kommun
9. Karlstad kommun
Reflektion med andra ökar chansen
att hantera kaos
– Lusten att jobba hör ihop med lusten
att leva. Därför har vi utvecklat en metod som låter
människor möta sig själva och utvecklas professionellt.
Det säger Kristian Tilander vid socialförvaltningens
Utvecklings- och utvärderingscentrum i Karlstad.
Metoden har hittills minskat sjukfrånvaron
och bidragit till färre uppsägningar. Dessutom har
den förbättrat samarbetet mellan skola och socialtjänst.
Socialförvaltningen i Karlstad har erbjudit
medarbetare reflektion på betald arbetstid sedan 1994.
Med stöd av näringsdepartementet har metoden nu prövats
även i Grums och Forshaga kommuner. Projektet Reflekterande
arbetsplatser har, förutom socialarbetare, också
omfattat lärare och chefer inom skola och socialtjänst.
Metoden innebär att anställda tar
time-out för att under några veckor under handledning
reflektera över sig själva och sitt arbete.
– Reflektionen skapar balans i tillvaron och
hjälper människor att återerövra verkligheten.
Alla kan läka sig själva om de får en chans
att göra det i tid, säger Kristian Tilander.
Hela människan behövs
Enligt Kristian Tilander är Reflekterande
arbetsplatser lika mycket ett demokratiprojekt som ett projekt
för bättre arbetsmiljö och hälsa.
– Arbetsgivare kan inte betrakta sina anställda
som brickor på en bemanningsplan eller som siffror i en
budget och samtidigt kräva att de ska använda hela
sin person och erfarenhet för att hjälpa elever eller
personer med sociala problem. När tiden för möten
och samtal försvinner, försvinner också plattformen
för demokrati.
54 medarbetare reflekterar
Från hösten 2002 har tolv reflektionsledare
utbildats. Åtta av dem har sedan dess lett 18 grupper
med sammanlagt 36 lärare och socialarbetare i Karlstad,
Grums och Forshaga kommuner. Dessutom har sex chefer inom skola
och socialtjänst deltagit i reflektionsprocesser.
Basen i reflektionsledarnas utbildning var
att de själva gick igenom reflektionsprocessen. Därefter
genomfördes två tvådagarsinternat med erfarenhetsutbyte,
genomgång av teori och planering inför uppgiften
som reflektionsledare
Chefer behöver längre tid
Varje time-out börjar med en förberedande
månad då deltagarna ägnar en dag i veckan åt
gemensam reflektion. Under tiden skriver deltagarna dagbok och
förbereder en obligatorisk intervju med en före detta
elev eller klient.
Lärare och socialarbetare får därefter
reflektera på heltid under minst två veckor. Eftersom
de flesta chefer behöver längre tid för återhämtning
varar deras time-out upp till fyra veckor.
För att minska kostnaden för kommunen
har man prövat en vecka plus två dagar men erfarenheterna
visade att den tiden var för kort.
Läkande arbete i par
Under reflektionen arbetar deltagarna i par
– lärare och socialarbetare – som under två halvdagar
per vecka berättar för varandra och sin handledare
om sig själva och om sin situation på arbetet. Var
och en väljer själv hur personlig man vill vara och
mycket man vill lämna ut om sig själv.
– Att få berätta och tänka
färdigt, bli sedd och lyssnad på av någon som
inte avbryter eller kommer med invändningar är oerhört
läkande, summerar Kristian Tilander.
Övrig tid ägnas åt att
reflektera på egen hand och disponeras fritt av varje
deltagare.
Intervjuar om sig själv
Under reflektionen intervjuar deltagarna en
elev/klient eller anställd som man haft en god kontakt
med. Man ber om synpunkter på hur man varit och kan till
exempel fråga "Hur var det för dig att ha mig
som lärare?". Intervjun bandas, skrivs ut och diskuteras
i reflektionsgruppen.
– Först då brukar deltagarna kunna
ta till sig det positiva i intervjun, vilket ofta blir en starkt
positiv upplevelse, säger Kristian Tilander.
Vinst första året
Enligt hans beräkningar tjänar arbetsgivaren
in kostnaden i form av färre sjukdagar och uppsägningar
redan under första året.
Uppgiften grundar han på intervjuer
med 24 personer som deltog 1994/1995 som som efter fyra år
hade 30 procents mindre sjukskrivning är de kollegor som
inte var med. Alla var dessutom kvar i yrket och 22 hos samma
arbetsgivare.
– De kände sig tryggare i yrkesrollen
och hade fått en större yrkesstolthet efter reflektionen.
Flera menade också att utbildningen hade inneburit en
personlig vändpunkt. Många vittnade om att de var
på vippen att bli sjuka eller säga upp sig innan
de kom med i reflektionsgruppen.
Bättre samarbete i bonus
Reflekterande arbetsplatser har också
ökat samarbetet mellan skola och socialtjänst.
– Vi måste samarbeta enligt lag men
det fungerar inte alltid i praktiken. I våra kommuner
har både respekten och förståelsen ökat.
Många lärare som tidigare bara tog kontakt med socialtjänsten
när det var kris ringer idag för att be om råd.
Att delta i en reflektionsutbildning ändrar
inga yttre arbetsvillkor. Men det ökar deltagarnas beredskap
att tackla problem.
– De som har gått utbildningen accepterar
inte villkoren förutsättningslöst utan tar en
diskussion om det rimliga i det som ska göras. Många
chefer upplever också ett stöd i att kunna diskutera
verksamheten med trygga och insiktsfulla medarbetare.
Dags för kommunerna att ta
över
När projektet avslutas i september 2004
är tiden mogen för kommunerna att själva ta över
stafettpinnen.
Både Forshaga och Grums har bestämt
sig för att fortsätta på egen hand. I Forshaga
har man avsatt pengar till handledning för reflektionsledarna
och i Grums har man liknande tankar.
Politiker positiva
I Karlstad fortsätter processen inom
socialtjänsten, medan skolförvaltningen låter
varje rektorsområde bestämma om fortsättningen.
– Det finns ett politiskt stöd i
de deltagande nämnderna och många har uttryckt ett
intresse för att utvidga målgruppen till fler kommunala
verksamheter, säger Kristian Tilander som har gott hopp
om att hösten 2004 få ett aktivt stöd av kommunstyrelsen
för en utvidgning av reflektionsarbetet inom ramen för
kommunens ambitioner att halvera personalens sjukskrivningar.
Spridning över landet
Arbetssättet i Värmland har fått
stor uppmärksamhet. Uppskattningsvis har tiotusentals personer
informerats via konferenser, informationsträffar, semiarier,
rapporter, artiklar samt TV- och radioprogram.
På senare tid har Kristian Tilander
också fått flera bevis för att tankarna sprider
sig.
En person som utbildats inom projektet i Karlstad
ska till exempel utbilda reflektionsledare inom äldreomsorgen
i Timrå kommun i samarbete med FOU Västernorrland.
Dalarnas forskningsråd och St Lukasstiftelsen
i Alingsås är exempel på andra som har inlett
ett samarbete.
På det vetenskapliga planet följs
projektet av professor Tom Tiller som bland annat är forskningsledare
vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm.
Birgita Klepke
|
|
|
|
Ladda
ner en utskriftsvänlig variant av denna artikel
här:
<9. Karlstad kommun> (53kB)
Relaterat material
Artiklar ur dagspress, tidskrifter etc. samt relaterade webbplatser
och rapporter
Slutrapport
Artikel
1
Artikel
2
Artikel
3
Projektets
webbplats
9.
Karlstad kommun
|
|
Namn: Reflekterande arbetsplatser
Tid: 2002-09 – 2004-09
Budget: 2, 2 milj kr (bidrag regeringen)
+ 400 tkr (egen insats)
Projektägare: Karlstad kommun, Arbetsmarknads-
och socialförvaltningen
Adress: 651 84 Karlstad
Telefon: 054-29 50 00
Fax: 054- 29 60 00
Webbplats: www.karlstad.se
Kontaktperson: Kristian Tilander, 054-700
25 44, kristian.tilander@kau.se
Antal berörda anställda:
54 personer i tre kommuner samt cirka 1000 kollegor
på arbetsplatserna.
Utvecklingsområden: Ledarskap och
organisation (a), Arbetsmiljöintegrering
i utveckling och planering (b), Systematiskt arbetsmiljöarbete
(c), Kunskaps- och kompetensutveckling inom arbetsmiljö
och livsstil (h), Intervention prevention (i),
Samverkan förtagshälsa/försäkringskassa
etcetera (l)
|
|
|
