Genomförande av utvärderingen
När VINNOVA fick regeringens uppdrag
att följa de 18 projekten
gjordes en kartläggning och en självutvärdering
av vad som
dittills gjorts lokalt inom projekten. Med utgångspunkt
från resultaten som dokumenterades i en Kartläggningsrapport
initierades ett forsknings- och utvärderingsprojekt av
VINNOVA och forskare vid Arbetslivsinstitutet och Linköpingsuniversitet.
I detta projekt studeras de 18 projekten utifrån frågor
om hur man får resultaten av tidsbegränsade utvecklingsprojekt
att leva vidare. "Kunskapsutveckling och hållbarhet"
heter projektet, och här finns projektbeskrivningen.
Som den del av detta projekt och den fortsatta
utvärderingen anordnas seminarier där personer som
är engagerade i de 18 projekten och forskarna deltar. Syftet
är att åstadkomma ett gemensamt lärande och
kunskapsutveckling kring de frågor är aktuella inom
forsknings- och utvärderingsprojektet. Dokumentationer
publiceras allt eftersom under Seminarier
Projekten möts i seminarier
VINNOVA arrangerar fortlöpande seminarier
där engagerade i de 18 projekten kan mötas och utbyta
erfarenheter. Dokumentationer publiceras allt eftersom under
Seminarier
Bakgrund
Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att
följa, utvärdera och sprida information om de 18 projekt
som ingår i deras satsning Försök att
minska ohälsan inom offentliga sektorn. Se vidare
beskrivning av uppdraget.
VINNOVAs insatser ska komplettera de utvärderingar och
den resultatspridning som görs av de 18 projekten.
Arbetet bedrivs i nära samverkan med
de 18 projekten och forskare vid Arbetslivsinstitutet och Linköpings
universitet. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 30 september
2006. Ansvarig handläggare på VINNOVA är Carl
Ridder. |
|
|
|

Projekt och sedan?
Forskarlag samlar erfarenheterna
18 projekt drogs igång för att
utveckla mer hälsosamma arbetsplatser. Ett särskilt
forskarlag studerar under flera år projekten tillsammans
med de engagerade. På så sätt ska de nya kunskaperna
och insikterna bevaras och användas vidare.
Hade man byggt in lärande i alla
de projekt och program för förbättringsidéer
som drivits sedan 30-talet, så skulle vi inte ha haft
de sjuktal och den arbetslöshet vi har idag, hävdar
Lennart Svensson, en av forskarna.

De finansiärer som vågar
gå in i en "förädlingsdialog"
med dem som söker pengar, de kan räkna med ett
bättre resultat, säger Lennart Svensson, en
i forskartrion som utvärderar projekten inom "Försök
att minska ohälsan inom offentliga sektorn",
tillsammans med deltagarna i de 18 projekten. Foto:
Olof Näslund |
"Vi vet över huvud taget inte om alla dessa projekt,
program och utvecklingssatsningar har någon långsiktig
effekt när det gäller till exempel hälsa."
De skräder inte orden, Lennart Svensson
och Gunnar Aronsson vid Arbetslivsinstitutet, och Jörgen
Eklund vid Linköpings universitet. I den projektansökan
som ligger till grund för utvärderingen ger de sin
beskrivning av hur utvecklingsprojekt alltför ofta hanterats.
De framhåller där att Sverige är
ett av de länder i världen som satsar mest på
omfattande program för bättre villkor i arbetslivet,
till exempel bättre arbetsmiljö, ökat inflytande
och jämställdhet, och en ökad och hållbar
tillväxt. Men att dessa stora program alltför sällan
utsätts för en djupare analys av långsiktiga
effekter.
Lönsamt?
Mer än 70 miljoner kronor har plöjts
ner i projekten inom "Försök att minska ohälsan
inom offentliga sektorn". Kommer samhället att få
tillbaka de pengarna? Är det här lönsamt?
Om projekten förhindrar att 30-40
anställda slås ut så har man räknat hem
pengarna. Men jag tycker inte att den frågan är så
intressant, säger Lennart Svensson.
Han skiljer mellan resultat och effekter.
Resultat är det som är snabbt mätbart, som minskade
sjuktal. Effekter är långsiktiga.
Det finns ingen motsats mellan resultat
och effekter. Men man får inte vara alltför inriktad
på resultat. Det viktiga för oss är att utvinna
kunskaper som kan byggas in i framtida satsningar.
Att jaga resultat kan till och med gå
ut över effekten, menar han, och tar som exempel kommuner
som med statligt stöd rev olönsamma hyreshus. Resultatet
blev bra, effekten på sikt blev mindre bra.
På samma sätt är det när
en myndighet sparar för att förbättra sitt resultat,
medan det kanske leder till negativa effekter för andra
myndigheters ekonomi.
Hållbarhet
Den övergripande frågan för
utvärderingsprojektet är hur projekt ska startas,
drivas och följas upp för att de verkligen ska bidra
till en hållbar utveckling i arbetslivet. Dels vill man
veta hur varje projekt påverkar den egna verksamheten
i respektive kommun eller landsting, dels hur erfarenheterna
och lärandet kan spridas till andra arbetsplatser och organisationer.
Lennart Svensson hoppas att myndigheter och
verk ska ta till sig de erfarenheter som nu samlas.
I värsta fall kan man misstänka
att ett projekt startats för att politiker eller ledning
vill visa lite handlingskraft, eller helt enkelt för att
det funnits pengar att söka. Efter projekttiden kan lärandet
utebli på grund av en omorganisation, av organisatorisk
glömska eller för att det hänt något nytt
i samhällsdebatten som man hellre hoppar på, menar
Lennart Svensson.
Man måste fråga sig varför
man startar ett projekt. Vi tycker inte att man ska ge ut projektpengar
om det inte finns en trovärdig plan för hur erfarenheterna
ska användas efter projekttiden.
De som söker pengarna ska kunna
visa att det byggs in ett lärande, att det finns stöd
uppifrån i organisationen, att det finns en idé
om vilka effekter man kan få ut på sikt, att man
är beredd att träffa andra projekt och utbyta erfarenheter.
De finansiärer som vågar
gå in i en ’förädlingsdialog’ med dem som söker
pengar, de kan räkna med ett bättre resultat, säger
Lennart Svensson.
Han vill se mer av aktiv projektstyrning.
Projekt ska vara djärva, de ska
misslyckas ibland. Det vore naturligt att man avbryter projekt
som misslyckas. Men de avbryts aldrig.
Jag tycker att man ska utbilda styrelseproffs.
Projektledarna är för starka. Om det är svårt
att styra produktion, hur svårt är det då inte
att styra ett utvecklingsprojekt som man från början
inte vet vart det ska leda?
Det är enorma pengar det handlar
om. Miljarder. Det här är allvarliga frågor
som måste lyftas upp på en principiell nivå.
Söka mekanismerna
Så medan de 18 projekten satsning provar
allt från ledarutveckling och samtalsgrupper till friskvårdssatsningar
och personliga hälsoplaner, så bidrar erfarenheterna
från dessa kommuner och landsting till en beskrivning
av goda förutsättningar för framgångsrika
projekt.
Om vi kan analysera betingelserna så
kan vi förbättra projekten medan de pågår.
Men det är bara bonus. Framför allt ska vi söka
mekanismerna som gör vissa projekt mer framgångsrika
än andra, till nytta för kommande projekt och program.
Forskning kan ske på olika sätt.
Man kan ha ett akademiskt förhållningssätt som
innebär att man iakttar utan att delta. Man "forskar
på" något. I aktionsforskning är man
direkt engagerad i att förbättra verkligheten samtidigt
som man studerar den. Man "forskar för"
något. I beställd uppdragsforskning vill beställaren
ha fram ett visst resultat.
Alla varianter har sitt berättigande,
menar Lennart Svensson. Det aktuella projektet drivs som interaktiv
forskning, där idealet är att "forska med".
Deltagarna blir medforskare. Det kräver
att de har distans till sig själva och att de är beredda
att reflektera tillsammans med andra, säger Lennart Svensson.
Vitala projekt

- Deltagarna blir medforskare. Det
kräver att de har distans till sig själva och
att de är beredda att reflektera tillsammans med
andra, säger Lennart Svensson, arbetslivsforskare
med lärande som specialfält. Foto: Olof Näslund |
Han tycker att det bland de 18 projekten inom
"Försök att minska ohälsan inom offentliga
sektor" finns en hel del vitalt och ambitiöst som
går att dra lärdomar av. Forskargruppens doktorand
Hanne Randle besöker fortlöpande projekt ute i landet,
gör intervjuer och återför. Vid de återkommande
seminarierna under 2005 får ett par projekt i taget presentera
sig och får sitt projekt speglat av observatören
Hanne Randle.
Forskarna deltar i diskussionen och tillför
kunskap utifrån. Erfarenheterna vädras också
i gruppsamtal under seminariedagarna.
Det blir en interaktion i flera steg,
där vi växlar mellan vad de uppfattar och vad vi ser,
säger Lennart Svensson.
Dialog viktigast
När man tvingas presentera något
för andra måste man fundera över vad som var
bra och vad som var dåligt och formulera det för
sig själv och andra. Man lär sig något om sig
själv av andra. Jag tror att det är så
lärande går till. Dialogen är den enskilt viktigaste
faktorn för framgångsrika projekt.
Han betonar att dialog inte räcker, att
utvecklingsprojekt i arbetslivet ibland kan bli bara samtal
och ingen produkt. En konkret produkt av utvärderingsprojektet
är den bok som växer fram. Varje seminarium har ett
tema, och varje möte resulterar i ett kapitel. Allt sätts
samman 2006.
Vi gör en samhandling, inte bara
samtal.
Mandat
Både snack och verkstad, således.
Ett annat exempel Lennart Svensson pekar på är Kommunförbundets
projekt (nummer 16) som samlade grupper från olika kommuner
till samtal om utveckling och förändring.
Diskussionerna fortsatte i bilen på
vägen hem till den egna kommunen. Där fanns både
ledning och anställda med. De diskuterade vad de kunde
göra, och de hade mandat att göra det.
Projekt måste vara kopplade till
annan pågående utveckling, till en större strategi
för vad man vill med verksamheten.
Varför blir det bättre?
Hanne Randle är forskningsassistent i
utvärderingsprojektet. Hon är anställd på
Apel i Lindesberg, ett fristående forsknings- och utvecklingscentrum
som studerar och stöder lärande i arbetet. Det drivs
med stöd från Arbetslivsinstitutet, kommuner, länsstyrelsen,
parterna på arbetsmarknaden och med projektpengar.
Hanne Randle reser runt i landet, intervjuar
och samlar fakta om de 18 projekten inom regeringens satsning.
På sina håll har ohälsotalen sjunkit.
Men det är svårt att bevisa
ett entydigt samband mellan projektet och den förbättrade
hälsan, säger hon.
Samverkande faktorer
Många faktorer samverkar. Man vet till
exempel att redan uppmärksamheten kan göra de anställda
friskare. Kanske har sjukfrånvaron delvis minskat helt
enkelt för att projektet startat och samtalen lyft fram
missförhållanden.
Att uppleva sig bli sedd och respekterad
av cheferna och andra har effekt på hälsotalen, säger
Hanne Randle.
Projekten inom "Försök att
minska ohälsan inom offentliga sektorn" har våren
2005 bara pågått i några år. Även
av det skälet kanske projektet inte har hunnit påverka
verksamhet eller sjuktal i någon större utsträckning.
De flesta har inte kommit in i en genomförandefas
ännu. Man har formulerat nya arbetssätt, utbildat
chefer och gjort medarbetarenkäter. Det tar lång
tid innan nya förhållningssätt och arbetssätt
ger avtryck, säger Hanne Randle.
Uppföljning?
För att verkligen se de långsiktiga
effekterna behöver resultaten följas upp under lång
tid, menar hon. I forskargruppen har man börjat diskutera
att söka bidrag för ett uppföljande projekt som
skulle gräva djupare i det material som man har fått
fram om de aktuella projekten.
Bland annat har man kunnat se att liknande
åtgärder på olika arbetsplatser har gett olika
resultat. Vilket är inspirerande att forska mer i.
Organisationerna skiljer sig åt
på många sätt. Det vore intressant att se vilka
mekanismer som påverkar. Är det en enskild chef och
eldsjäl, eller kommunens ledningssystem, eller påverkan
från staten? Vad är det som leder till långsiktiga
effekter och hållbar utveckling?
Konkreta saker som fruktkorgar och gymkort
kan ha effekt en friskare kropp orkar bättre att
stå emot stress och påfrestningar. Det handlar mycket
om att lyfta fram positiva aspekter på god hälsa.
Men vad får det för långsiktiga effekter, frågar
sig Hanne Randle.
Friskare i Västernorrland
Sjuktalen har de facto sjunkit på sina
håll. Hos landstinget i Västernorrland (projekt nr
5) har det skett en ganska påtaglig förbättring.
Kristina Bergqvist, personalkonsult vid Landstingsservice, berättar
att sjukfrånvaron i hennes organisation gått ner
med över fem dagar per anställd och år.
Hon tror att ett batteri åtgärder
har samverkat. Landstinget hade redan innan regeringens satsning
inleddes ett annat hälsoprojekt, FriaA, och börjat
driva ett medarbetarskapsprojekt. I FriaA ingick en enkätundersökning,
och den ledde i sin tur till ett rehabiliteringsprojekt. Så
exakt vad det är som har gett verkan är svårt
att säga.
Allt sammantaget, tror Kristina Bergqvist.
Stöder processer
Hon har fungerat som processtödjare.
Hon beskriver sig som en diskussionsparter för främst
cheferna.
Vi tillhandahåller resultatet
från enkäterna, beskrivningar av hur personalen upplever
den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Cheferna måste
själva analysera resultaten tillsammans med medarbetarna
och se vad de behöver jobba vidare på.
Vi såg bland annat att medarbetarsamtalen
inte varit så lysande. Nu jobbar vi med att få dem
bättre, på ett strukturerat sätt.
Landstingsservice tar hand om bland annat
städning, kök, vaktmästeri, ambulanssjukvård,
resetjänst och hjälpmedel. Hela landstinget med över
8000 anställda berörs av projektet, varav Landstingsservice
svarar för cirka 700.
Numera finns en metod för att angripa
problem av olika slag. Man sätter samman en arbetsgrupp
som får ta fram konkreta lösningsförslag.
Det är de anställda själva,
städerskorna till exempel. De vet bäst själva
vad som fungerar, säger Kristina Bergqvist.
I grund och botten är det inget revolutionerande
man gjort, menar hon. Men numera jobbar man metodiskt med checklistor
och åtgärdsplaner. På det sättet ska projektets
erövringar införlivas med det vardagliga arbetet.
Kristina Bergqvist tror att förändringen
kommer att leva kvar efter projekttidens slut vid årsskiftet
2005/2006.
Cheferna har fått ett enkelt verktyg
för att strukturerat arbeta med arbetsmiljön, säger
Kristina Bergqvist.
Roland Cox |